Jodå, jag ÄR vid liv! *haha*

Jag har likaom inte varit i skrivarmode i sommar. Eller, rättare sagt har jag inte haft vare sig lust eller behov av att dela med mig. Av någon anledning har jag behövt vara ”endam”. ”Själv”? Jaja… Jag är inte helt säker på vad det leder till eller om det är något övergående, men just nu har jag ett behov av att skriva iaf. 

Jag är i valet och kvalet. Lite obestämd. Lite svårbestämd. Fast ändå målmedveten.

Jag tänkte på det där jag skrev för ett tag sedan, om en må-bra-blogg. Eller bara en livsblogg. Fast… Jag vill ju på nå’t sätt rikta in mig på det som fick mig att starta bloggen från första början – medelålders, kvinna, grymt jobbig och hur man tar sig igenom och framåt och hittar sig själv igen.

Dit ska jag.

Jag fyllde 50 för typ 6 veckor sedan. Rätt coolt faktiskt, även om firandet inte riktigt blev som jag hade tänkt mig. Dels pga brist på ork, men också pga brist på kommunikation och lite brist på förmågan att tänka utanför sig själv. Det senare gäller älskade galenmannen, som tyvärr inte alltid gör så smarta val. Funderar allvarligt på att anmäla oss till något som kan lära oss att kommunicera bättre, komma närmare. Jag blir bara arg och skäller och han, jaa… han är man? Och det betyder indet här fallet att han tiger och säger förlåt, att han ska göra annorlunda, lyssna och tänka på oss och att han se’n gör som vanligt. *suck*

Nåja, det var inte sit jag skulle idag, men jag tror att det är ett ämne som också behöver behandlas.

Jag ville ta mig till min bild av mig själv, min vikt och min stress idag. Jag äter. När jag är stressad. När jag är ledsen. När jag har tråkigt.

Jag ledsnar på att laga mat. När jag är stressad. När jag är ledsen. När jag har tråkigt.

Jag väljer skräpigare mat ju mer stressad jag är, ju ledsnare jag är, ju tråkigare jag har set.

Och jag kan inte ha en enda smula av socker- och/eller fettrik föda i huset FÖR JAG ÄTER UPP ALLT!!! 

Och mest äter jag på kvällar och nätter.

För jag kan inte sova. När jag är stressad. När jag är ledsen. När jag har tråkigt.

Kan någon se ett mönster?

Så, jag har bytt jobb. Och är mindre stressad. Och mindre ledsen. Faktiskt varken stressad eller ledsen. Däremot har jag tråkigt. På kvällarna. Eftersom jag inte har tagit tag i rutinerna med att träna, laga mat, göra saker jag njuter av och tycker är roligt sedan i maj.

Och eftersom jag har gjort så dåliga val den senaste tiden, inte har tränat, har stressätit och allt annat negativt du kan komma på, är jag på väg att få tillbaka mina 20 tappade kilon. Och bli av med alla muskler.

På väg till mitt nya jobb går jag förbi Itrim varje dag. Och jag tänker att kanske, kanske kan jag bli mer motiverad om jag tar hjälp att kickstarta min viktminskning igen? Några snabba kilon för att sedan trappa ner quick fixen och slussa in mig i sundare vanor igen? 

Jag vet ju att jag kan. Jag vet ju att jag vill. Motivationen måste bara hålla hela vägen. Jag vet ju hur bra jag mår där borta.

Är drt någon som har erfarenhet av Itrim och vill dela med sig?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *