Och ändå har jag så lite att berätta?!? Det är inte dags att stänga ner. Trots bristen på inlägg. Jag har fortfarande planer för den här platsen. Men, behovet av att skriva av mig om klimakteriet, vikt och livet i allmänhet har helt enkelt försvunnit. Jag är glad och tacksam för (det mesta av) den …
Continue reading Det händer så mycketmotivation
Mitt livs mest värdelösa sommar är äntligen över. Visst, sommaren när lilla skrutts pappa lämnade skeppet var rätt värdelös den med. Men, faktiskt inte som den här. Märkligt. Första hemestern med mannen. I nya lägenheten. Och med golf och lägenhetsfix på agendan. Jag såg faktiskt fram emot det, fast det var en kort semester. Tre …
Continue reading Äntligen överSommelierstudier är assvåra! Jag brukar jämföra det med mina (misslyckade) doktorandstudier och även om jag inte lyckades disputera, är dryckeskunskapen f-n så mycket svårare. Ärligt! Jag har (haft) NOLL intresse för historia och geografi och ÄNNU mindre intresse för franska viner och Frankrike. Och så börjar jag intressera mig för och studera ett ämne där …
Continue reading När ett misslyckande känns som en segerDu vet när man får en gnista, något som gör att man tänder till och det som kändes grått och nära dött får liv igen? Så blev det för mitt golfande igår. Egentligen inget speciellt. Galenmannen och jag spelade en klubbtävling för par och resultatet rent placeringsmässigt lämnade så klart en hel del i övrigt …
Continue reading NytändningMin idiotman har tjatat mig till att anmäla oss till en klubbtävling på nationaldagen. En partävling. Förvisso en Irish greensome, så det finns ju utrymme för misstag, men jag känner mig inte alls redo att ge mig ut och spela golf med en massa okända människor och missa vartannat slag och göra bort mig. Jag …
Continue reading Tappade sugar kan gå fort som f-nDå, helt plötsligt, finns det inget som skulle vara roligare i hela väääääärlden! Att träna. Om jag bara fick… *himlar med ögonen*
Continue reading När man inte får träna