Det tror jag att jag har idag.
Korkat.
Vi åt hur god mat som helst igår och när vi var i affären för att handla inför helgen, bestämde vi oss för att vi var värda efterrätt för en gångs skull. Jag hittade ett viktväktarrecept som är så himla enkelt och ljuuuuvligt, i somras. Smulade digestivekex, vaniljvisp och färska bär, varvat i ett glas. Förföriskt gott. (Gjorde den med havrebaserad vaniljvisp igår, funkade och mycket bättre för min mage.)

Men, på väg ut från affären, slog sockermonstret till. Vi gick ju direkt från spinningpasset, utan att passer stationen med lite bränsle till kroppen, så jag får så klart skylla mig själv. Jag var ju ”värd” lite godis. Också. Så det blev en påse med blandade småskallar.

Och så hade de ju plockat fram Dumle pepparkaka igen! *suck*

Och så hittade vi Ako chok.

Men där stoppade vi. Vi var tydligen nöjda.

Så här i efterhand, tycker jag att vi borde ha varit nöjda med efterrätten, men icke. Allt slank ner.
Och så undrade jag, redan igår, varför jag hade så ont i huvudet? Och nu, varför jag känner mig bakfull?

Jag är helt säker på att det är sockret igår som är boven i dramat. För den goda vegetariska pytten med fetaost är det inte. Inte heller köttfärsbiffarna med pressad potatis och grönpepparsås med trattkantareller. (Jag ville bara fresta dig lite.)

Vad är det som gör att vi måste ta till de här snabba belöningarna? Trots att vi VET baksidan? Baksmällan!

Nu ska jag minsann hålla mig till gott och bra.
Ett tag i alla fall.
Jag har saknat en god frukt att smoffa. Ananasen är inte lika god nu som i somras och äpplen är jag liksom inte sugen på. Satsumas börjar smaka bra nu, inte sura och hårda. Och det finns plommon.
Vi kör på det.

Fast först ska jag kurera min baksmälla.
Får det lov att vara en chokladbit? 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *