Nu är det vägen mot officiellt handikapp 36 som gäller.
Kursen är avklarad, men det är helt klart bara början. Det gröna kortet innebär att jag nu har fått tillstånd att börja öva. Körkortstillstånd för golf liksom. *asgarv*
Jag fattar fortfarande inte att jag har gjort det här. Eller ska göra det här! Tålamod och inre lugn har varit mitt mantra i många år, av och till, och golfen kräver en rejäl dos av båda.
Idag har vi gått banvandring, fått lära oss vad alla pinnar och färger och pluppar på banan betyder, kollat bunkeralag, tränat puttar och slag med driver och pegg, prata vett och etikett och säkerhet, vinkat förbi spelare, letat boll i skogen, droppat boll från diverse ställen och med olika sätt och precision. 😜
Har jag glömt nå’t? Det har jag säkert. Skit samma. Nu är nästa uppgift att gå fadderrundor med någon som har officiellt hcp 36 eller lägre. Målet är att komma ner på antal slag som motsvarar hcp 36 = max 2 slag xtra per hål på en 9-hålsrunda, det är 27 poäng. (Vi går inte in på poängberäkningen, jag lovar, det är förvirrande även för den som är intresserad.)
Fadder? Hmm… Jag har en som skulle kunna vara min fadder. Hemma. Men jag vet inte om det kommer att fungera så bra. Han är värdelös på regler och under fadderrundorna är det ju meningen att man ska lära sig mer om golf. Vi kan säkert gå någon runda för skojs skull, men jag är inte säker på att det verkligen blir skoj.
Hur som helst, för att få utnyttja mitt hcp 54 som jag efter kursen fick rätt att registrera, måste jag gå med i en klubb. Så det gjorde jag. Som medlem i Vallentuna GK får man använda deras faddrar utan kostnad. Det finns en fadderlista, med faddrar som ställer upp frivilligt för nya medlemmar. Jättebra! Så behöver jag inte slita ännu mer på förhållandet där hemma. Mer än nödvändigt alltså.
Kommer golfen att ge oss något mer gemensamt? Jag hoppas det. Det var därför jag anmälde mig. Jag var ju nyfiken själv, men med mannen hitflyttad och med ett visst golfintresse, så gör det ju det lättare att komma ut och runda soffan och tv:n. Det är bara det att han inte har spelat mer än typ 2 rundor golf på minst 6 år. Och de rundorna var för att hans företag sponsrade golfevent på mitt förra jobb. Inte bösta förutsättningarna för att vi faktiskt ska komma ut… Risken finns att det blir som med allt annat, det är jag som ser till att vi kommer ut. Han, han sitter i soffa. Och glor på tv. Om inte ”någon annan” hittar på något.
Jaja, övning ger färdighet.
Tjing!
#
Men du? Vad tycker du? Är det i alla fall lite skoj?
#
Njaaeee, kanske? Jag har inte fått kläm på skiten och nu är det ju en lång j-a vinter framför oss. Utan möjlighet att träna. Jag behöver ge mig ut på golfbanan och ”spela” för att fatta och jag är så dålig att jag tycker att det är pinsamt att gå ut på bananen. Moment 22 av i-landskaraktär? *fnys* Ska ta mig ut nästa helg om vädret tillåter, och slå åtminstone. Klubbens bana är stängd nu. Iaf ordinarie greener. 🙁