Jag var ute och sprang i natt.
En mil.
Det kändes lätt och studsigt och jag var så himla nöjd.
Lite busig kände jag mig också, för att jag trotsade naprapaten, men det gick ju så himla BRA!
Och inte fick jag ont i hälsenan efteråt, för jag vaknade långt innan smärtan hann ikapp mig.
Och lyckokänslan av att ha sprungit en mil bara finns kvar i min lilla träningshungriga hjärna.
*haha*

Idag ska jag träffa naprapaten och erkänna att jag inte tränat den senaste veckan, inte ens rehab, men jag sprang en mil! I drömmen!

<3 IMG_0336.JPG

1 kommentar


  1. 🙂

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *