Hon är hemma nu!

Det finns en fantastisk konstnär nere i Rydebäck, utanför Helsingborg. Hon gör skulpturer av allt möjligt, men framför allt av hästar. Och hennes skapelser är magiska. Hon fångar framför allt rörelse och uttryck så otroligt bra, men helheten är så vacker att jag skulle kunna sitta och titta på dessa miniatyrhästar i evigheter.

Hon jobbar med papperslera och en yta av mullbärspapper och, ja det måste ses! Åsa Canbäck heter hon och hon gör så många andra saker, söta väggdrakar, flygande kor, några hundar, tuppar och allt möjligt. Men, mest hästar. Och ENHÖRNINGAR!

I många år har jag drömt om att få ”min” enhörning gjord ”på riktigt”. Mååååånga år. Svårt att få till det, jag visste inte riktigt var jag skulle börja om jag själv skulle försöka. Lite rädd att misslyckas. Men vem skulle kunna realisera mun bild av en enhörning? De flesta vill ju göra den sim en häst med horn, där är inte jag riktigt…

Åsa kom nära!

Vi kommunicerade via e-post, hon skickade idéer och skiss, jag skickade skiss och tankar och Åsa skapade. Den här vackra lilla:

Bilden gör henne inte rättvisa. Hon är så ljuvlig! Hon står på en metallsockel, allt som allt är skulpturen ca 40 cm hög. 10 cm sockel.

Hon har guldklövar !!

Och det är en hon. När jag fick bilderna av den färdiga enhörningen var jag övertygad om att det var en han, men icke. 😍

Här är min förebild/skiss:

Det viktiga var att enhörningens kropp blev smäckrare än en hästs. Och att vi fick till klövar, lejonsvans och getskägg. *haha* Åsas tolkning av ”min” enhörning är underbar!

Samtidigt blir jag sugen på att försöka göra något själv.

Kanske, kanske någon dag…