Min går vid när en när och kär, i princip den enda människa man släpper närmast hjärtat och som ska agera gatekeeper, använder information och kunskap om mig och mina svaga punkter för att framhäva sig själv och göra sig rolig på min bekostnad. Oavsiktligt eller inte, sårad och kränkt Veronica är en Veronica som …
Continue reading Var går din gräns?
Den berörde. Jag till och med grät en tår på slutet. Jag tyckte det var en fin skildring av hans tenniskarriär. Säkert har de överdrivit en del av känslostormarna för dramatiken, men det känns inte nödvändigt att gnälla på. Vad vet jag om Björn Borgs liv och tankar? Kanske lite mer nu än innan… Slut. …
Continue reading Borg – filmen
Allvarligt, så jäkla trött på att vara arg. Nästan jämt. Och den jag, i princip 100 % av ggrna, är arg på, är maken. Ingen jävla älskade galenmannen här inte. Nope, han är jävla egoistiska, ouppmärksamma, lata idiotmannen. Då alltså. Inte alltid. Men ofta. Jodå, jag överreagerar. Och flippar ur totalt. När jag ändå håller …
Continue reading Trött på att vara argIdag tjurar jag ihop över utbredningen av den felaktiga användningen av orden "var" och "vart". I paritet med felanvändningen av de och dem, faktiskt. 😡Förenklat; Var används för en plats, vart för riktning. Var är du? Vart är du på väg?Hur svårt kan det vara?!? (Och ja, jag förstår att det finns regionala och dialektala …
Continue reading Dagens surkärring
Men den jag träffade, en mycket trevlig ung man, var just man, i 35-årsåldern, mycket påläst, men totalt ointresserad av att besvara mina funderingar kring medelålders/klimakterie/kvinnokroppen. Det jag fick med mig hem var standardsvaren och -rekommendationerna. Jag fattar att det är svårt att individanpassa vid första träffen, så jag går på kalori- och tidsintervallrekommensationerna jag …
Continue reading Dietister är också människorMed tanke på hur fruktansvärt jobbigt och smärtsamt det är att komma igång igen, efter massiv viktuppgång och lång tid av total inaktivitet vilket innebär att man har tappat både styrka och uthållighet, är det så himla korkat och konstigt att man låter sig själv förfalla så fullständigt efter att man tagit sig till fin …
Continue reading Det där med att komma igång igenFör den som, liksom min mamma, undrar varför jag är så tjock, men har bättre hyfs än hon: jag är inte gravid, jag är fet. Jag har lite problem med hormoner och diabetes, ett misch-masch av orsak och verkan som gör att jag har väldigt svårt att få ordning på vikten. Jag jobbar på det, …
Continue reading Personligt
Ett ord jag just bestämde mig för att det finns.Det beskriver min obefintliga lust till golfen så fort det inkluderas ett tävlingsmoment, hur lättsamt och oskyldigt andra tycker att det är och hur inkludera de och vänlig än tävlingsformen är.Ikväll bestämde jag mig för att jag, efter att nästa veckas 3 tävlingar är avklarade, inte …
Continue reading Tävlingsolust
Att hitta den, energin, är inte alltid så lätt. Det är dock väldigt tydligt, så här 4 dagar in på semestern, att maten är den viktigaste nyckeln för mig.Igår var vi på bio och jag klämde onödigt mycket socker och en del sötningsmedel. Idag är jag helt slut, som bakfull och efter en natt med …
Continue reading Energi
Jag har tjatat om klimakteriet och medelåldern rätt många år nu. Ja, det har känts tjatigt. Speciellt där för typ 3-4 år sedan, när gyngubben konstaterade att det minsann inte var någon hormonkris som var orsaken till mina symtom.Sedan dess har livet verkligen varit en berg- och dalbana, både vikt- och känslomässigt. Ju högre vikttoppen …
Continue reading Det här med hormoner