När ett misslyckande känns som en seger

Sommelierstudier är assvåra! Jag brukar jämföra det med mina (misslyckade) doktorandstudier och även om jag inte lyckades disputera, är dryckeskunskapen f-n så mycket svårare. Ärligt! Jag har (haft) NOLL intresse för historia och geografi och ÄNNU mindre intresse för franska viner och Frankrike. Och så börjar jag intressera mig för och studera ett ämne där …

Continue reading När ett misslyckande känns som en seger

Du vet när man får en gnista, något som gör att man tänder till och det som kändes grått och nära dött får liv igen? Så blev det för mitt golfande igår. Egentligen inget speciellt. Galenmannen och jag spelade en klubbtävling för par och resultatet rent placeringsmässigt lämnade så klart en hel del i övrigt …

Continue reading Nytändning

Jag undrar om det är meningen att det ska vara okej att basnivån är att alla män i grund och botten är arslen? När svaret på min kommentar om att min man alltid är hemma, aldrig hittar på något på egen hand, är ute med vänner eller har någon egen hobby, är att då vet …

Continue reading Om trohet. Eller otrohet

Jag blir så förbannad. Mest på de människor, i min omgivning, som vräker ur sig skit om att andra människor (kvinnor mest) ska sluta vara så mesiga, lära sig säga ifrån och inte ta ifrån de riktiga offren deras arena. Då pratar de om våldtäktsoffren och att #metoo är töntigt, eftersom de allra flesta som …

Continue reading Vad vi tillåter och inte

Min dotter kommenterade mitt sms-gnällande om stinkande medresenärer och reflektioner kring benutrymme för ekonomiklassresenärer med #mammareser. Jag fastnade för den hashtagen, jag tror att jag tar den nu och startar en reseblogg. Jag kommer att rapportera alla lukter, irriterande småsaker och dumma människor jag möter på mina resor. Inga tillkortakommanden och irritaionsmoment är för små …

Continue reading #mammareser

Min går vid när en när och kär, i princip den enda människa man släpper närmast hjärtat och som ska agera gatekeeper, använder information och kunskap om mig och mina svaga punkter för att framhäva sig själv och göra sig rolig på min bekostnad. Oavsiktligt eller inte, sårad och kränkt Veronica är en Veronica som …

Continue reading Var går din gräns?

Borg - filmen

Den berörde. Jag till och med grät en tår på slutet. Jag tyckte det var en fin skildring av hans tenniskarriär. Säkert har de överdrivit en del av känslostormarna för dramatiken, men det känns inte nödvändigt att gnälla på. Vad vet jag om Björn Borgs liv och tankar? Kanske lite mer nu än innan… Slut. …

Continue reading Borg – filmen

Trött på att vara arg

Allvarligt, så jäkla trött på att vara arg. Nästan jämt. Och den jag, i princip 100 % av ggrna, är arg på, är maken. Ingen jävla älskade galenmannen här inte. Nope, han är jävla egoistiska, ouppmärksamma, lata idiotmannen. Då alltså. Inte alltid. Men ofta. Jodå, jag överreagerar. Och flippar ur totalt. När jag ändå håller …

Continue reading Trött på att vara arg

Idag tjurar jag ihop över utbredningen av den felaktiga användningen av orden "var" och "vart". I paritet med felanvändningen av de och dem, faktiskt. 😡Förenklat; Var används för en plats, vart för riktning. Var är du? Vart är du på väg?Hur svårt kan det vara?!? (Och ja, jag förstår att det finns regionala och dialektala …

Continue reading Dagens surkärring